Skyltsöndag

För första gången på många år, gav jag mej ut i vimlet på stan för att "göra" skyltsöndan. Döm om min förvåning när nästan ingen hade skyltat nåt sådär speciellt! Fy vad besviken jag blev. Att det var trångt och jävligt hade jag kunnat stå ut med om skyltningen varit kul. Nu tar det väl flera år igen innan jag vågar mej ner till stan en sån här dag.

Jag minns när jag var barn och det var många affärer som hade magnifika julskyltningar. Man stod och glodde tills man nästan frös fast. Nu verkar det inte finnas nåt intresse för lite speciellare skyltningar (förutom en underklädesbutik som hade en levande modell) och jag undrar varför.

Men jag måste verkligen berömma Malmö stad för de vackra ljusdekorationerna på Gustav Adolfs Torg. Supersnyggt!


Och så måste jag tacka er som uppskattade min juldikt. Egentligen har jag aldrig varit vidare förtjust i poesi men jag tror ändå att det bor en poet i oss alla. Och jag tycker ärligt talat att julen är jättemysig.Det är nog inte riktigt jag i den där dikten.

Första advent


Jag tänder det första ljuset i advent
och undrar vad fanken är det som har hänt

Jo julen är kommen, julen är här
med allt vad stress och stök det innebär

Städas, handlas putsas fönster
pysslas, pyntas, alltid samma mönster

Massor med klappar, man blir ruinerad
julmusik som skrålar så man blir distraherad

När julgranen barrat och allt haft sin ände
jag varje år tänker, vad fan var det som hände

Jag varje år förbluffas av det svar jag får
Jag kanske skulle firat en Judisk jul i år

Elak och missundsam...

Nej inte missundsam men lite elak måste jag få vara nu. Det står nu klart att lille Johan får lämna IDOL. Det bästa med att den där lilla coola rocktalangen blivit utröstad är nog inte att han blivit utröstad utan att alla dom där gapiga fjortisbrudarna med stor sannolikhet nu inte kommer och spär på juryns tinnitus nåt mer. Hade jag varit deras mamma, hade jag nog skämts. Vad är det som gör tjejer så där hysteriska. Det är så man blir mörkrädd och hade jag varit Johan Palm, hade jag inte vågat krama den där galna tjejen som fick komma upp på scen. Nä hörni brudar, åk hem, tvätta av ert gråtstrimmiga smink och klipp håret av era Barbiedockor, eller nåt... (Nej för guds skull, börja inte skära er i armarna!) Det går över... livet går vidare... Kevin vinner... jaaaaaa... JIPPIIIIIIIII.... hiiiiiiiiiiii.... wowowowowowowowowow.....jajajajajaaaaaaaaa...

Nu måste jag erkänna!

Jag är ett IDOL-freak. Jag har faktiskt inte missat en enda gång den här säsongen och förmodligen inte förra året heller. Vad har hänt med mej? Vadan denna kovändning? Från att ha varit värsta IDOL-hataren har jag blivit som fastnaglad vid TV-rutan på fredagskvällarna.  En fredagkväll för några veckor sedan när jag spenderade hela fredagskvällen med äldste sonen i köket  för att laga kalasmat till dagen därpå, hade jag verkligen inte tid för något IDOL-tittande. Eftersom vi inte har en sån där smart liten platt tv i köket, fanns bara en utväg - att kånka in TVn och ställa den på köksbordet. Det var nära ett par gånger att jag skar av mej fingrarna! För några år sen hade inget ens fått mej att slå en mikromilisekunds flukt på detta värdelösa program.
 


Men så fullt av fantastiska, talangfulla människor! Och min favorit är ju förståss Kevin Borg från Arvidsjaur. Han verkar vara en fantastisk människa. Framförallt verkar hans flickvän vara något utöver det vanliga. För att kunna locka en ung snygg kille från härliga Malta till lilla kalla Arvidsjaur, krävs nog något alldeles speciellt. Och hade jag haft en dotter, hade jag gladeligen gift bort henne med Kevin! Jisses vad hennes föräldrar måste vara lyckliga!

Jo, jag är en riktig prakttant... och det skäms jag inte för.

PS. Oh, nej... det var inte min mening att kasta skit över Arvidsjaur... det hela låter bara så för bra för att vara sant



Två vackra vyer. Det går inte att ta miste på vilken som är tagen var...

Bostadsbrist och arbetslöshet

Jag kommer ihåg när jag skulle flytta hemifrån på mitten av 80-talet. Jag susade ner till bostadsförmedlingen, tog en kölapp och satte mej ner och väntade i hela 20 minuter!!! Blev sedan inkallad till en bostadsförmedlare och fick berätta vart jag ville bo och hur stor lägenhet jag ville ha och maxhyran. Han knappade lite i datorn (jo det fanns datorer redan då) och gav mej lite olika alternativ att välja mellan. Jag fick en stor nyrenoverad 2a på pittoreska Möllevången till en rimlig hyra. När jag 5 år senare skulle flytta därifrån (gravid med första barnet) var det fortfarande ganska lätt att få ett förstahandskontrakt på hyresrätt.

Men sen hände nåt konstigt med bostadsmarknaden. Bostadsrätter finns alltid gott om. Har du kommit in i den positiva pengakarusellen, kan du göra klipp efter klipp. Men för alla oss andra dödliga, vanliga som gjort dåliga affärer, inte haft föräldrar som bosparat åt oss i HSB eller redan som 18-åringar tjänar storkovan, är det ganska kört.

Det råder som bekant finanskris i vårt land. Varför då? Jo för att det råder finanskris i Amerika! Det ligger ju för tusan på andra sidan jordklotet. Vad har det med oss att göra? Jo, en hel massa men det begriper ju inte jag för jag är ju bara vanlig arbetare.

Detta resulterar i att dom stora byggföretagen inte vågar låna pengar i banken för att räntan är för hög. Så nu läggs nästan allt nybyggande på is.

Vi får ett överskott av byggnadsarbetare.

Dom blir arbetslösa.

Deras ekonomi rasar ihop.

Dom blir vräkta från sina bostäder eller måste sälja sina hus/bostadsrätter till underpriser.

Vips så finns det plötsligt en massa lediga lägenheter och billiga villor och bostadsrätter till salu.

Ja, då var det löst... nåt mer ni vill att jag ska fixa så bara säg till!

Vart alla arbetslösa bostadslösa byggarbetare ska ta vägen? Fråga inte mej. Fråga Reinfeldt. Han har ruskigt bra betalt för att veta sånt!


Vi får göra som folket i det stora föregångslandet Amerika.


Oj då...

Det har visat sej att det finns folk som läser min blogg! Det var en överraskning. Hur hittar dom den? De enda som fått bloggadressen är de allra närmast sörjande och dom har redan fått nog av mej "in real life" och behöver inte läsa mer dravel på min blogg. Så till min dagens fråga: -Hur hittar man en blogg som man inte vet om att den finns??? Jag må säga att jag är mycket smickrad över det beröm jag fått. Det var högst oväntat. Nästan som att få en present mitt i veckan eller som att hitta en femtilapp i fickan när man e pank.

Igår slog det mej plötsligt att jag blivit en slashas. Jag har låtit mej påverkas av min omgivning och kapitulerat. Jag har fallit till föga och anpassat mej efter den grå massan. Jag har inte orkat kämpa för det jag tror på och tycker är viktigt. Jag har alltså börjat ställa kastruller på bordet!! 

Nej, inte så estetiskt tilltalande...

Eftersom jag alltid varit en uppläggningsfats/skålsnobb, känns detta jättejobbigt. Det har alltid varit viktigt för mej att lägga upp på uppläggningsfat och potatis, ris etc i skålar för att det inte ska se slafligt ut på bordet. Folk har alltid tyckt att det är onödigt och att det bara blir en massa mer disk och helt plötsligt kommer jag på mej själv med att göra likadant. Fram med ett korkunderlägg och så vips - kastrullen på bordet. Usch, vad hemskt. Men det finns givetvis saker som är värre. Det finns ju dom som inte ens har en kastrull...


Dom skulle aldrig drömma om att gnälla om uppläggningsfat.


Bilar och diskmaskiner...

Vad har en bil gemensamt med en diskmaskin? Jo, jag äger både en bil och en diskmaskin. Det är jag väldigt lycklig över. Bilen tar mej dit jag vill och diskmaskinen diskar min disk. Så långt allt väl. Men det kan ju oxå bli så att en vacker dag när man ska starta diskmaskinen, beter den sej konstigt och vill helt plötsligt inte diska. Den har inte lämnat något strejkvarsel, så det måste nog vara en kollaps. Detsamma gäller bilen... helt plötsligt vill den inte starta utan låter bara swiwiwiwiwi-i-i-i plött-plött-plött... och det typ 2 timmar innan vi ska åka på kalas med full bil (full med folk alltså). Bit ihop och räkna till 10... och sen planera för att ta tåget istället...


OJ, oj, oj vad den här fick jobba hårt...

Men så nu till det roliga... Diskmaskinen började helt plötsligt att fungera igen! Tänkte att jag skulle försöka en sista gång innan reparatören kommer. Det kan ju annars bli rätt pinsamt om den funkar när han sätter igång den. Och döm om min förvåning när den startade snällt och diskade vackert!



Och så tror du ju säkert att samma sak hände med bilen... Nej inte riktigt. För den började inte diska... Men den startade!!! Jag skulle bara testa en sista gång dagen därpå för om den inte fungerade, hade vi varit tvugna att bogsera bort den för där fick den inte stå längre. Och gissa om jag blev förvånad när den bara spann igång och rullade som vanligt!


"Volvo " betyder "jag rullar". Fast min bil säger "Jag rullar när jag vill!"

Vad kan man då lära av detta. Jo att utan diskmaskin tar det inte många timmar innan köket ser ut som en krigsskådeplats och familjen är i upplösningstillstånd. "Visa lite tacksamhet", ville diskmaskinen nog säga. Nu klappar och kramar jag den varje dag och den får extra godis. Bilen ville nog bara rädda oss alla från en tragisk olycka på väg till kalaset. Nej inte för att det var halt... utan för att vi med stor sannolikhet skulle glömma att tanka och den var nästan tom och reservdunken, som annars är välfylld, för en gångs skull var tom den med. Och att stå i minusgrader, finklädd på motorvägen med soppatorsk är inget kul. Så tack bilen, för att vi fick ta tåget till kalaset, komma en smula sent och dessutom ha ganska mysigt under resans gång!

Och så ett litet ord till min älskade Storasyster - Du är fantastisk. Jag älskar dej!

Platsannonser

Det slog mej idag att söndagens bilaga av platsannonser i Sydsvenskan var extra tunn. eller rättare sagt, extra, extra tunn. 12 sidor varav första sidan bestod av en helbild. 2/4 av tidningen består av annonser som var och en tar upp 1/¤4 - 1/3 av sidan. Det blir inte många annonser. Och det blir nästan inga annonser till de yrkesgruper som är i störst behov av jobb.

Jag har aldrig varit ofrivilligt arbetslös. Jag har alltid varit en sån där driftig person som det ordnat sej för. Nu är jag för första gången ganska orolig. Jag är anställd som 3e sist på firman och tyvärr finns det kanske halvt odugliga kålhuven som får stanna om jag får gå för att dom varit anställda längre... såna är reglerna och dom får man rätta sej efter. Men jag hoppas det inte blir en sanning i min verklighet ... att mitt jobb ryker...




Så till nåt helt annat. Jag är en smula arg. Folk har gått bakom min rygg! Min mamma har, utan att fråga mej, pratat akvarium med min man. Att prata akvarium bakom min rygg är oförlåtligt och borde bestraffas hårt. Jag ska ta ett snack med justieministern om vad straffet är att ge bort ett akvarium till sitt barnbarn när mamman är sjukligt allergisk mot alla fiskar som inte simmar i havet eller ligger i stekpannan. Under hela min barndom har minst ett akvarium befunnit sej på ockuperat område i min barnkammare. Det har surrat, plurrat och väst och lämnat ett i det närmaste outplånligt trauma som krävt minst en halvtimmes terapi att bli frisk ifrån! Men vem kan neka sitt barn en sån enastående naturupplevelse i miniatyr? Vad blir nästa steg? En kvadratmeter av bokskogen med ett träd, mossa, några svampar och en rugguggla? Skulle inte förvåna mej... Men jag älskar min mamma ändå. Och min man... lite... ibland...

Vatten är vått

Men hur vått är det egentligen? Hur stor är en vattendroppe och hur många vattendroppar finns det? Finns det regler för hur stora vattendroppar får vara... eller hur små? Vissa vattendroppar är så stora och många att man blir riktigt våt. Finns det regler för hur våt man får bli innan man nåste gå in eller täcka sej med regnkläder? Vart ansöker man om tillstånd om man vill gå ut och bli riktigt våt och om man inte vill ha regnkläder, vart ansöker man om att få slippa?

Är det olagligt att stjäla regndroppar? Jag skulle gärna vilja ha några. Man skulle kunna samla dom till framtida behov. Om man t ex är sen till en dejt, kan man öppna sin flaska med regndroppar och hälla över sej och skylla på det hemska vädret... och hoppas på att idioten man ska dejta inte ser att solen skiner och det är 25 grader.

Man skulle kunna samla regndroppar och sälja till nån som samlar på unika regndroppar från hela världen. regndroppar från saharas öken skulle vara x-tra värdefulla p g av sin unika förekomst. Engelska regndroppar skulle man nog få betala väldigt lite för.

Man skulle även kunna sälja årgångsregndroppar. Man skulle kunna ha en liten chic boutique där man sålde regndroppar samlade på vissa år och datum så man kan köpa födelsedagsregndroppar. Jag tror att jag kommit på en fantastisk affärsidé! Ska nog ta patent på den.

Boutiquen skulle heta "Heavy Rain"

Usch!

Vad frustrerad man kan bli när man inte förstår. Jag ska ju ändå vara en aning smart men när det kommer till att försöka förstå en dykdatormanual på engelska som dessutom har 4 ggr för liten text och bara innehåller en massa facktermer, varav man inte ens förstår hälften på svenska, ja då kan man ju bli lite småvresig för mindre. Man hinner ju drunkna innan man lärt sej hantera manickhelvet! Jag får ju inte svära högt hemma så då gör jag det här och nu. Helvetes jävla skit och fan och hans jävla rövhår! Ja, ja vet att jag är en usel svärare men jag kan inte bättre... eller rättare sagt sämre.
Jag provade med att scanna in texten för att förstora upp den men det blev bara ett enda suddigt sammelsurium som inte går att läsa. Tur man har en bättre hälft som orkar ta sej igenom helvetet bara för att få äran att dyka avec moi. Som tur var hittade jag en tydligare manual på tillverkarens hemsida men det är fortfarande bara så för svårt...

Och så måååste jag bara skryta lite. Jag känner den man som fiskat upp den 2a största hälleflundran i världen. Fisken e platt men fiskaren är rätt rund.



Fisken väger 196 kilo. Fiskaren väger 98. Alltså är han bara en hälften så ful fisk!

Om en amöba...

En amöba har bara en cell. Alltså har en amöba ingen hjärna. Den har inte ens en hjärncell eftersom en amöba inte är en hjärncell... eller är den? Tänk om det faktiskt är just så att en amöba är en härncell? Det stämmer nog rätt bra ...

Råkade se "Färjan" igår. När jag fick se brudarna som far land och rike kring för att se "Arvingarna" (ven fan e dom, jaså dom med "Eloise"?) trodde jag på allvar att vi faktiskt har riktigt hillbillywhitetrailertrash även i Sverige. Men nu när jag inser hur det ligger till med amöborna, förstår jag. Dessa stackars flickor har alltså bara huvudet fullt av amöbor. Sådär lite dallrande... som gelé.


Jo men visst ser det ut som en spottloska...

Fars dag...

Med anledning av fars dag har jag skrivit en liten dikt.

Jag hade en gån en far
Han var väldigt rar
Nu finns bara lite aska kvar


Min far var min solros... jag älskar solrosor


Jaaaaa!!!!!

Rätt låt vann! And the winner is: Obama. och vilken är då låten??? Sweet home for Obama, såklart!!! (melodi "sweet home alabama") Jag hoppas han målar om vita huset i lattebrunt. Bara det inte kommer nån av Palins "generösarevapenlagarhillbilliekompisar" och skjuter honom. Det vore ett skräckscenario... men det hade inte förvånat mej.

ja, viss likhet finns.


Jag är lite missnöjd...

Jag har lagt märke till att mitt nya fina (virtuella) backgammonbräde av skinn inte riktigt håller måttet. dels har jag lagt märke till att det fattas några stygn i sömmarna som tungorna är fastsydda på brädet med. Ja, ja, jag vet... det är ju inte på riktigt men eftersom jag är en sån extrem perfektionist, bryr jag mej och det retar mej nåt oerhört. När jag först fick mitt bräde, började jag vinna jättemycket och höjde min ranking i ett nafs. Men så fort jag fick syn på det där med sömmarna, började jag haka upp mej på det och förlusterna haglade. Vilken tur att jag inte spelar med riktiga pengar för då hade det varit kört. Jag hade varit duktigt ruinerad vid det här laget.

såna här vill jag ha många av...
Såna här vill jag ha många av...

Undrar just varför Linné finns på just 100-lapparna. Fins där ett dolt budskap, kanske... Det kanske helt enkelt är så att man kan plantera bitar av en hundralapp, eller enkronor... eller femtiöringar eller dom där gamla femkronorna som nästan ingen kommer ihåg hur dom såg ut... och så växer det så småningom upp ett träd... och så kapar man det trädet... och av det trädet kan man göra papper... och av det pappret kan man trycka pengar... Ja det var nog så vår käre Carl von Linné hade tänkt sig det hela! Och det är just detta, mina kära vänner, som kallas "Fotosyntesen".

Jag har fått ett bräde av skinn...

Hej igen alla ni hundratusentals fans som dagligen läser min coola blogg. Och av alla er tusentals entusiaster som, liksom jag, gärna spelar Backgammon på gammonempire.com förstår nog de flesta vad jag menar. Nu kan man alltså få välja om man vill spela på ett bräde av skinn eller det gamla vanliga av trä. Det ser lite annorlunda ut men framför allt - det låter annorlunda. Det skramlar inte lika mycket på skinnbrädet som på träbrädet. Det ser oxå lite lyxigare ut. Det känns som att man kommit till en lite mer exklusiv nivå med skinn än med trä.

Jag tycker man ska byta ut så mycket man kan som är av trä mot skinn. Plockepinn i skinn... domino i skinn...  bokhyllor av skinn... träben av skinn... (haha  det har jag 2 stycken faktiskt!)... skinnparkett... (som kan fås i valfri färg - svart, mulatt, indianröd, kaukasisk vit eler mongolian yellow)... listan kan ju göras hur lång som helst. och tro mej - det skulle fungera utmärkt i verkligheten. Alltså den virtuella verkligheten!

Vill du bli lika cool som jag och få ett eget virtuellt bräde av skinn, gå in på

http://www.gammonempire.com/

och börja spela. Du kommer aldrig att ångra dej. Däremot kommer disken, tvätten, strykhögen och dammtussarna att hopa sej i ett enda kaos och du kommer att få panik när du inser att dina vänner lämnat dej och familjen för länge sedan packat och flyttat hem till svärmor. Men vad är en familj mot ett bräde av skinn...

RSS 2.0