Nu, jäklar!
Nu börjar livet på nytt... Den mörka, oändligt långa, vacuumliknande, förfärliga tiden utan dator är äntligen förbi. Min outlook-inbox var så full av skit, att jag fick spola flera gånger innan det slank ner i cyberspace-kröken...
Det är så mycket jag skulle vilja säga. Det har hänt så mycket på de här månaderna och jag har haft det så rörigt... bara det allra nödvändigaste - som att betala räkningarna har funkat att gå hem till mamma eller en kompis och fixa. Men man går ju inte hemifrån var och varannan kväll för att blogga...
Men nu är jag tillbaka och det är med stor sorg jag konstaterar att en av mina favoritbloggkompisar har tagit ett steg vidare - till de lite sällare jaktmarkerna. 
Rut - en alldeles underbar STOR liten tant! Frid över hennes minne.
